Mitt livs första morsdag är nu firad, i egenskap av mor, och vi har röstat. Vädret har varit strålande, magarna är mätta och brödet är i ugnen, vilken dag!
Barnet sover som aldrig förr, nu hela nätter ibland även utan nattvällingen. Här blåser det förändingarnas vid och snart snart finns det mer att berätta...och mindre tid till att faktiskt blogga. Men men allt har sin tid.
Idag har jag namnsdag och om en månad fyller jag 30 år, helt galet!
Sofia-dagen firades med min kära mamma och med min älskade dotter. Vi gjorde en liten utflykt till ett underbart ställe och här är lite bilder från dagen.
Mamma och dotrami
Äppelblom, så vackert!
Plötsligt ramlade det ner en fladdermus på min arm, jag blev ganska rädd, det var verkligen helt oväntat. Inte nog med det så hittade jag tre ängschampinjoner.
Så lite tid och så mycket jag vill göra och så lite plats att göra det på!
Det är så fint och underbart väder ute att vi bara vill vara ute hela dagarna. Bekymmersfria utedagar! Meeeen så bor vi i en liten och trång lägenhet, vi har ingen plats och ingen trädgård. Det kryper i hela kroppen på mig och jag känner hur tålamodet inte alls finns där. Var är vårt HUS??? Lilla L har varit sjuk i några dagar, febrig, snorig och hostig, och jag har inte heller mått så bra. Dumma allergin sätter stopp får våra utomhusaktiviteter och vi bokstavligen klättrar på väggarna här hemma. Idag vaknade både jag och K före lilla L och liksom bara väntade på att få börja dagen. Men vad ska vi hitta på? Det ska sovas och ätas, K ska springa och sätta ut kontroller till nästa veckas tävling och jag och L är rastlösa. Känner redan nu att detta blev ett rörigt inlägg, men det känns liksom som om jag har gröt i hjärnan mest hela tiden. Det är svårt att tänka klart en tanke eller slutföra något. Kvällarna är så korta och min och K´s ensamtid är folkbokade av måsten. Jag känner mig så instängd här och vill liksom bara kunna vara ute, inte behöva packa bilen och köra iväg, inte släpa på en massa saker, inte behöva gå långt för att slippa höra trafiken, jag vill ha en bilfri dag och binda en maskroskrans till min dotter. Men iställer sitter jag här och lyssnar på när lilla L pratar i sängen, sova är inte hennes mellodi, och väntar på att dagen liksom ska sätta fart!
Äsch, jag tror jag tar fram min stickning och försöker att få bort gröten från hjärnan så jag kan tänka klart!
