Ibland känns det som om livet är en cirkus. Allt händer samtidigt och det är det ena konstiga efter det andra.
Igår ringde syster E, helt förtvivlad. En av hennes många kaniner hade blivit sjuk och hon misstänkte att det var kaninpest! Vilket hade varit en katastrof för henne och hennes kaninuppfödning. Jag blev såklart mycket ledsen av att höra om detta hämska och fick ställa in mig på att gå på begravning. Som tur var så var det bara en mindre infektion och ingen behövde avlivas. Vi drog alla en suck av lättnad och jag och L satte oss i bilen och körde och hälsade på och åkte på en mini-second hand-runda. Saker till kalaset köptes och det blev en bra dag!
Idag ville inte min mobil ladda sig. Den hade gett upp! Jag har väntat på att denna dagen skulle komma. Den har varit råkat ut för en hel del på senaste tiden så det var inte mer än rätt att den nu skulle ge upp. Men idag passade det inte alls för den dagen. Vi fick, återigen, sätta oss i bilen och ratta iväg mot K-stad. Vi tog senvägen genom det otroligt vackra landskapet förbi Vånga och Bäckaskog. Det var magiskt vackert där och fast tiden var knapp så hann jag med att njuta lite av färden också. Vi stressade som tusan för att hinna innan butiken stängde och när jag parkerat insåg jag att vi också kommer att bli genomblöta, för det ösregnade, och vi hade inga regnkläder med oss. Så tur för oss att fina P var hemma och vi fick låna ett paraply av henne. Stessade vidare, fick tag i en ny telefon och sen handla lite mat. Vagnen hade jag lämnat hemma och en 10kg tung L var verkligen tung! Vi åt gott och snabbt hemma hos P och sen var det bara att köra hem igen. Så nu har jag telefon, fått spendera lite tid med fina P och fått hjälp med telefonen, ätit gott och njutit av fin natur. Nu är jag trött och tänker sova! Imorgon ska vi köpa hus, så cirkusturnéen fortsätter!
Jag är en riktig periodare...och då menar jag inte att jag dricker sprit i perioder, för sprit det dricker jag inte, utan jag gör allt i perioder. Ibland blir jag bokslukare, och då läser jag nästan bara,
på lediga stunder. Ibland är det bakning, ibland syr jag kläder och ibland spelar vi något spel. När jag väl är inne i en sådan period så gör jag en sak väldigt intensivt för att sen tröttna helt och vänta i flera år innan det är dags för en ny period av just virkning, lägga pussel eller vad det nu kan vara. Just nu är det stickning som gäller. Det har blivit två par vantar, än så länge, och fler lär det bli för det är otroligt avkopplande och trevligt.
Men det blir ju inte så mycket annat gjort, så bloggen har blivit lidande...och inga bilder på stickandet har jag heller att visa. Jag ska bli bättre på att ta bilder och att blogga, men just nu är det så mycket annat som tar min tid.
Lilla L växer så det knakar och för varje dag som går så har hon lärt sig något nytt. En av dom sakerna är inte att krypa. Hon tar sig fram men inte så långt och hon tycker inte det är roligt. Hon gillar att vara med, där man är, och vill inte ligga på golvet och titta på andras fötter. Hon älskar hoppgungan och att leka i besticklådan. Hennes favoritleksak just nu är ett decilitermått i plast, gullunge!
Annars lever vi livets glada dagar och letar efter vårt hus, vilket också tar sin lilla tid, och så försöker vi hinna med att träffa våra nära och kära så mycket det bara går. Igår var jag och lilla L och hälsade på hennes farfar på ridskolan och tittade på när han skodde en häst. Jag älskar att vara i stallet och skulle kunna stanna där hela dagen, och L hade inget emot att vara där heller men vi fick ändå vända hemmåt efter en stund för att få i oss lite mat. Nu blir det också mat och handbolll, för att titta på handboll och sticka är en jättebra kombo.
Så blev det ändå ett axplock av bilder på allt lilla L gör när vi är hemma och bara lallar runt.
